Framtiden behöver inte spås. Den kan vi bestämma.
Finlands havs-, sjö- och skärgårdsnatur är vår gemensamma nationalskatt. Rena vatten erbjuder rekreation, välbefinnande och försörjningsmöjligheter samt möjlighet till båtliv, friluftsliv, stugliv och naturupplevelser. Båtliv, stugliv och rekreation i naturen är en viktig del av den finländska livsstilen och kulturen. Kunskaper, vanor och traditioner som hör samman med våra vatten, liksom de rena vattnen i sig, är ett arv som vi vill föra vidare till kommande generationer. Att värna om dem handlar inte bara om att skydda naturen, utan också om att bevara vårt unika kulturarv.
Under den kommande valperioden behövs beslut som:
Låt oss göra det enkelt att röra sig ansvarsfullt på vattnet
Rekreation och turism vid våra vatten behöver miljöinfrastruktur: avfallshantering, toaletter, mottagning av båtars toalett- och slagvatten samt andra miljötjänster. Dessa tjänster minskar belastningen på Östersjön och våra sjöar och gör det möjligt för människor att vistas på vattnet och i skärgården på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt.
Fungerande miljötjänster är en del av infrastrukturen för ett hållbart friluftsliv. I maj 2022 godkände statsrådet genom ett principbeslut Finlands första nationella strategi för friluftsliv. Strategin syftar till att förbättra möjligheterna att röra sig och vistas i närmiljön och samtidigt försäkra naturens bärkraft. I strategin lyfts behovet av att utveckla områden och tjänster för friluftsliv fram. Även miljötjänsterna vid våra vatten bör ses som en del av denna helhet.
I dagsläget finns det brister i nätverket av miljötjänster vid Finlands vatten. Tillgången till avfallshantering, toaletter och mottagning av avfallsvatten från båtar varierar mellan olika områden. Ansvarsfördelningen för underhållet av tjänsterna är delvis oklart, och det finns utrymme för förbättringar när det gäller tjänsternas driftsäkerheten och hur lätta de är att hitta. Det är viktigt att utveckla servicenätverket så att ansvarsfullt båtliv, friluftsliv på och vid våra vatten samt turism är möjligt i hela Finland.
Hur borde miljötjänsterna vid våra vatten utvecklas i Finland?
Det ska vara enkelt att välja det som är bäst för miljön. Man kan inte förvänta sig att människor gör ansvarsfulla val om det ansvarsfulla alternativet är svårtillgängligt, svårt att hitta eller dyrare än andra alternativ. Därför måste man göra ansvarsfullt beteende lätt tillgängligt med fungerande service och infrastruktur som är lätt att nå.
Miljötjänsterna vid våra vatten ska erkännas som en del av den grundläggande infrastrukturen för friluftsliv och hållbar vattenturism
En nationell miniminivå för tjänsterna ska fastställas, liksom en tydlig ansvarsfördelning för hur de ska ordnas, underhållas och finansieras.
En långsiktig finansiering av miljötjänsterna och en tydlig ansvarsfördelning ska tryggas
En tydlig ansvarsfördelning mellan kommunerna, staten och andra aktörer ska fastställas och en långsiktig finansieringsmodell för underhåll och förnyelse av miljötjänsterna ska skapas, även till allmännyttiga aktörer som tillhandahåller dessa tjänster.
Mottagningstjänsterna för avfallsvatten från båtar ska förbättras och bli lättare att hitta
Mottagningsstationerna för toalettavfallsvatten och oljehaltigt slagvatten ska kartläggas på nationell nivå, regionala brister ska identifieras och en öppen databas ska skapas med information om mottagningsstationernas läge, tjänster och driftstatus.
Giftfria metoder för rengöring av båtbottnar ska främjas
Ett investeringsstöd ska införas för båthamnar och andra aktörer för anskaffning av giftfria metoder för båtbottentvätt och infrastruktur som behövs.
Båtfolk tömmer fortfarande toalettavfall i havet
En undersökning som Håll Skärgården Ren rf genomförde 2025 visade att båtfolk fortfarande tömmer toalettavfall och slagvatten direkt i havet. Av dem som svarade på enkäten, som riktades till båtfolk i Bottniska viken, hade hela 81 % sett eller hört talas om att andra fortfarande tömmer toalettavfall eller slagvatten direkt i havet. Ungefär en tredjedel av respondenterna medgav också att de själva hade gjort det. Av dem uppgav 80 % att orsaken var att sugtömningsstationerna antingen var ur funktion eller att det fanns för få av dem.
Vi ska förebygga nedskräpning av vatten i hela Östersjöns avrinningsområde
Från avrinningsområdena transporteras inte bara övergödande näringsämnen utan också skräp till Östersjön. Därför behöver vi ägna större uppmärksamhet än i dag åt att förebygga nedskräpning i hela Östersjöns avrinningsområde.
Till följd av människans verksamhet och konsumtionsval hamnar många olika slags skräp i Östersjön och våra sjöar. Största delen av skräpet i Östersjön och på våra stränder kommer från land och består av plast. Från plasten läcker miljöskadliga kemikalier ut i vattendragen, och med tiden bryts plasten gradvis ner till mikroplast. Skräpet sprids till våra vattendragen och slutligen till Östersjön på flera olika sätt, bland annat med dagvatten, vinden, åar och djuren.
Hur kan vi förhindra nedskräpningen av Östersjön och våra sjöar?
Nedskräpningen kan inte lösas enbart genom att städa upp. Skräpet måste stoppas redan innan det når våra vatten. Om vi inte lyckas stoppa skräpet vid källan och hindra att skräpet sprids till våra vatten, och om skräpet inte avlägsnas effektivt, kommer mängden skräp i Östersjön och våra sjöar att öka ytterligare.
Satsa på att förebygga nedskräpning inom turismen och i stadsmiljöer
Nedskräpningsfrågan behöver få större utrymme i avfallshantering av turismen och i stadsplaneringen. Satsa på att utveckla lösningar för att minska uppkomsten av skräp och förhindra att det hamnar i våra vatten.
Förhindra att skräp och mikroplast sprids till vattendragen via dagvattnet
Vid det nationella genomförandet av det nya avloppsvattendirektivet (EU 2024/3019) ska det säkerställas att åtgärder för att förhindra att skräp och mikroplast sprids till vattendragen via dagvattnet ingår i målen för dagvattenhanteringen. På så sätt kan nedskräpningen motverkas redan i stadsmiljön, innan skräpet förs vidare via dagvattenbrunnar, diken och åar till Östersjön och våra sjöar.
Säkerställ en långsiktig uppföljning av nedskräpningen och utnyttja medborgarforskningen
Säkerställ en kontinuerlig uppföljning av nedskräpningen på stränderna och i våra vatten samt integrera kvalitetssäkrade medborgarforskningsdata i den officiella miljöinformationen. Använd den insamlade datan som underlag för planering och utvärdering av åtgärder mot nedskräpning samt för beslutsfattande.
Hur bidrar strandskräpsmonitoreringen och medborgarforskningen till att förhindra nedskräpning av våra vatten?
Håll Skärgården Ren rf arbetar för att förebygga nedskräpning och samlar in information om nedskräpningen längs både havs- och insjöstränder genom uppföljning och medborgarforskning.
På lokal nivå kan denna information användas som underlag för kommunernas och städernas beslutsfattande, till exempel när det gäller planeringen av avfallshanteringen, placeringen av skräpkorgar och bedömningen av effekterna av åtgärder för att förhindra nedskräpning.
På nationell nivå ger den nationella uppföljningen av strandskräp underlag för mer omfattande lösningar för att förhindra nedskräpning. Systematiskt insamlade uppgifter hjälper oss att identifiera de vanligaste typerna av skräp och deras möjliga källor. Informationen kan bland annat användas inom produkt- och förpackningsutveckling samt vid beredningen av lagstiftning, för att minska uppkomsten av skräp och förhindra att det hamnar i naturen redan vid källan.
Varifrån kommer skräpet i Östersjön och våra sjöar?
Uppföljningsresultaten har visat att cigarettfimpar är det vanligaste skräpet på stränderna vid Östersjön och runt om i världen. Från fimparna sprids mikroplast och skadliga ämnen till miljön. Cigarettfimpar var också det vanligaste skräpet i gatubrunnar enligt en undersökning som Håll Skärgården Ren rf genomförde 2022.
För närvarande ser vi att antalet nikotinpåsar ökar i våra uppföljningar. Vid en kartläggning som vi genomförde 2025 var nikotinpåsar det tredje vanligaste skräpet i Aura å – till och med vanligare än cigarettfimpar. Det vanligaste strandskräpet i Finland är fortfarande plastskräp som härrör från konsumtion.
Tillsammans ska vi se till att även kommande generationer värnar om våra vatten
Barns och ungas naturrelation formas genom egna upplevelser, gemensamma aktiviteter och möjligheten att påverka sin närmiljö. Alla barn och unga har dock inte likvärdiga möjligheter att bekanta sig med närnature, Östersjön och våra sjöar eller att delta i konkret miljöarbete.
Aktuella miljöproblem, klimatförändringen och osäkerheten inför framtiden kan väcka oro och ångest hos unga. Undersökningar visar också att ungas framtidstro har försvagats. Därför är det viktigt att miljöfostran inte bara handlar om att behandla miljöproblem, utan också erbjuder positiva naturupplevelser, erfarenheter av att lyckas och möjligheter att påverka miljöns tillstånd.
Hur kan miljöfostran för barn och unga stärkas?
Det räcker inte enbart med kunskap om miljöproblem. Barn och unga behöver få möjligheter att utforska och göra iakttagelser i sin närmiljö, tillsammans för det gemensamma bästa och se att deras egna insatser gör skillnad. Praktiskt och ämnesövergripande miljöfostran kan hjälpa barn och unga att förstå helheter i miljön, stärka deras naturrelation och ge dem en känsla av att de kan påverka framtiden.
Etablera praktisk miljöfostran som en naturlig del av skolvardagen
Vi måste säkerställa att ämnesövergripande, fenomenbaserat lärande ingår i grundskolans läroplan vid sidan av undervisningen i mätbara grundläggande färdigheter. Fenomenbaserat lärande ger barn och unga möjlighet att utforska sin närmiljö och arbeta med konkreta lösningar på miljöproblem.
Säkerställ att alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att lära sig och vara aktiva ute i naturen
Vi måste förbättra skolornas förutsättningar att arbeta praktiskt med miljöfrågor, göra iakttagelser i närmiljön och delta i medborgarforskningen. Vi ska ta vara på miljöorganisationernas sakkunskap och säkerställa ett långsiktigt samarbete mellan skolor och organisationer. På så sätt kan barn och unga stärka sin naturrelation och få konkreta erfarenheter av hur de genom sina egna insatser kan påverka miljöns tillstånd.
Ungas framtidstro har försvagats i Finland
Enligt Ungdomsbarometern 2025 ser allt färre unga optimistiskt på sin egen framtid. Även en expertgrupp tillsatt av undervisnings- och kulturministeriet har lyft fram behovet av att stärka ungas möjligheter att agera och vara delaktiga i samhället. Barns och ungas möjligheter att delta, påverka och se betydelsen av sina egna insatser är viktiga för att stärka deras framtidstro.
Med din hjälp kan våra vatten få en klarare framtid
Håll Skärgården Ren rf vill vara med och utveckla lösningar som håller Östersjön, våra sjöar och andra vatten i Finland rena och gör det möjligt att fortsätta med ansvarsfullt båtliv, friluftsliv på och vid våra vatten samt annan rekreation även i framtiden.
För detta behövs gemensamma beslut och konkreta handlingar. som gör det enkelt att röra sig ansvarsfullt på vattnet, förhindrar nedskräpning redan vid källan och ger varje barn och ung person möjlighet att utveckla sin egen relation till våra vatten.
Håll Skärgården Ren rf bidrar med praktisk erfarenhet, forskningsbaserad kunskap och konkreta lösningar direkt från Finlands hav och sjöar som stöd för beslutsfattandet sedan år 1969.