I Aura å flyter plast, nikotinpåsar och pappersskräp

Miljöorganisationen Håll Skärgården Ren rf och Åbo stad kartlade sommaren 2025 vilka makroskräp som flyter i Aura å med avseende på deras art och antal. Syftet var att samla in data om skräpet i Aura å och samtidigt lyfta fram hur de vattendrag som flyter genom städerna bidrar till Östersjöns nedskräpningsproblem. 

– Kartläggningen genomfördes med hjälp av Håll Skärgården Ren rf:s soleldrivna skräpuppsamlingsbåt, Roska-Roope. Med hjälp av den försökte man samla in allt synligt skräp från Aura ås vattenyta, såsom plastbitar och cigarettfimpar. Det insamlade skräpet räknades och kategoriserades utifrån material, beskriver programchef Julia Jännäri vid Håll Skärgården Ren rf.

Ända sedan de officiella strandskräpsuppföljningarna inleddes i Finland har cigarettfimparna utgjort det vanligaste skräpet. De är också det vanligaste skräpet på stränderna ute i världen.

I kartläggningen som gjordes i Aura å gjordes dock en avvikande observation.

– Både vid vattenytan och nere i vattenmassan fanns avsevärt fler snus- och nikotinpåsar än fimpar. Observationen är inte förvånande i sig. Nikotinpåsarna var en vanligaste typerna av strandskräp redan 2023, bara några månader efter att försäljningen av dem började tillåtas, berättar Jännäri.

Såväl cigarettfimpar som snus- och nikotinpåsar utgör en avsevärd miljörisk. De innehåller plast som med tiden sönderfaller till mikroplaster. Dessutom släpper de ifrån sig stora mängder nikotin i vattnet. Nikotinet är livsfarligt för fiskar, vattenlevande djur och vattenorganismer och giftigt för både söt- och saltvattensekosystem. Ur cigarettfimparna urlakas även tjära och tungmetaller i vattnet.

Plast är det vanligaste skräpet i Aura å och på Finlands stränder

Håll Skärgården Ren rf har redan under 14 års tid följt upp nedskräpningsläget på Finlands stränder. Resultaten av uppföljningarna har visat att det skräp som hittas på våra stränder till största delen härstammar från konsumenterna. När plastskräp hamnar i vattnet orsakar de skador på vattenlevande organismer som kanske äter dem eller fastnar i dem. Mikroplasterna kan rentav hamna i människans blodomlopp.

– Största delen av skräpet i Aura å bestod också av plast, och sommarens observationer låg därför i linje med strandskräpsuppföljningarna. Till följd av mekaniskt slitage och solstrålning sönderfaller plastskräpet och blir till mikroplatser som sedan förs vidare i näringskedjan, berättar Jännäri.

Strandskräpsuppföljningarna är en del av den uppföljning av tillståndet i de regionala haven som EU:s havsstrategidirektiv, dvs. MSD, förpliktar till. En långsiktig uppföljning avslöjar förändringar i antalet skräp och deras art, och med hjälp av dessa data kan man planera åtgärder för att minska nedskräpningen.

– Åstranden används flitigt för stadsbornas rekreation. För närvarande har vi längs Aura ås stränder placerat ut cirka 100 sopkärl som komprimerar skräpet och meddelar när de är fulla. Renhållningen har också intensifierats. Engångskulturen och attityderna till nedskräpning gör dock det svårt att hålla snyggt och rent, berättar Mari Helin, som är grönområdeschef i Åbo. 

Enligt Jännäri har strandskräpsuppföljningarna visat att engångskulturen är en viktig orsak till nedskräpningen av vattendragen. De vanligaste typerna av skräp längs Östersjöns stränder är förpackningsomslag i plast, engångsbestick, plastflaskor och plastpåsar.

– På stadsstränder hittas tio gånger så mycket skräp som på stränder i naturtillstånd. Det mest effektiva sättet att förhindra nedskräpning är att var och en själv gör det. Därför är det viktigt att var och en alltid tar hand om sitt eget skräp, uppmanar Jännäri.

Åbo planerar som bäst åtgärder för att förändra attityderna. Det program som håller på att utarbetas för att minska nedskräpningen kommer att innehålla åtgärder relaterade till fostran och kommunikation. Avsikten är att påverka människornas inställning till nedskräpningen. 

Ån transporterar skräp till Östersjön

Skräpet i Östersjön härstammar till största delen från källor på land. Skräpet tar sig ut i havet via t.ex. de åar som flyter genom städerna. Åbo stad och Håll Skärgården Ren rf har redan tidigare klarlagt mängden skräp som flyter i Aura å och skräpets art. År 2017 placerade man ut bommar i ån under en stadsfestival som en del av det EU-finansierade projektet BLASTIC.

– Det vanligaste skräpet som bommarna fångade upp var cigarettfimpar. Dessutom fastnade plast, dryckesburkar och flaskor. Strömningsriktningen i ån varierar stort, varför det är svårt att få sanningsenliga data utan kontinuerlig uppföljning med bommar, konstaterar Jännäri. 

De uppföljningsresultat i fråga om ytskräp som man fick från Aura å, och som gäller strömmande vatten, är därför mycket intressanta. Med hjälp av dessa nya data kan man bevisa hur strömmande vatten påverkar t.ex. nedskräpningen av Östersjön och man kan också följa upp hur skräp rör sig.

– Med tanke på kommande uppföljningar behöver man samla in ännu exaktare information om uppföljningsområdet, de förhållanden som råder och andra faktorer som påverkar resultaten, säger Jännäri.

Mer information

Julia Jännäri
programchef
Håll Skärgården Ren rf
julia.jannari@pssry.fi
040 455 7251

Mari Helin
grönområdeschef
Åbo stad
mari.helin@turku.fi
050 324 2506