Nedskräpning
Nedskräpningen av haven och vattendragen anses vara ett av de snabbast växande globala miljöproblemen. Det uppskattas att mellan 5 och 13 miljoner ton plast hamnar i världshaven varje år. Också mer närbelägna områden som Östersjön och de finska insjöområdena lider av nedskräpningen.
Avsnittets innehåll
Människornas aktiviteter och konsumtionsval återspeglas i det skräp som hittas i vattendragen. Skräpet har många olika källor och det färdas längs olika rutter och tar sig mycket långt från de platser där det uppkommit. Uppskattningsvis 80 % av skräpet kommer från källor på land och 20 % från havet.
Nedskräpningen skiljer sig från andra miljöproblem som hotar vattendragen. Uppskattningsvis 70 % av skräpet sjunker till bottnen, 15 % driver i land och 15 % blir kvar flytande i vattenpelaren och på ytan. Nedskräpningen har negativa konsekvenser för såväl människor som marina ekosystem både nära kusterna och ute på öppna havet. Den orsakar allvarliga skador på vattenfåglar och vattenlevande djur.
Största delen av det skräp som finns i Östersjön är plast
Till följd av mänskliga aktiviteter och konsumtionsval hamnar många olika typer av skräp i Östersjön och våra sjöar. Största delen av skräpet i Östersjön och på våra stränder är plast. Med tiden bryts den gradvis ned till mikroplaster till följd av solstrålning och mekanisk nötning. Det vanligaste skräpet är cigarettfimpar.
Upp till 80 procent av det marina skräpet kommer från land och bara 20 procent från havet. Skräpet hamnar i vattendrag och på stränder antingen avsiktligt eller oavsiktligt, och det kan transporteras till vattendrag från mycket långt håll på många olika sätt. Det är också anmärkningsvärt att det mesta av det skräp som hamnar i vattendrag (70%) sjunker till botten. Resten av skräpet sköljs antingen upp på land (15%) eller flyter i vattenpelaren och på ytan (15%).
Nedskräpningen i hav och sjöar skiljer sig från andra miljöproblem som drabbar vattendrag på grund av sin mångdimensionalitet. Skräp finns i många former och storlekar, och det finns en enorm variation av skräpmaterial. I miljön beter sig skräp av olika material på mycket olika sätt. Dessutom har skräpet en mängd olika källor och rutter. Därför behövs det många olika typer av lösningar för att hantera det.
Nedskräpning har en negativ inverkan inte bara på människor utan också på marina ekosystem nära kusten och på öppet hav. Skräp i vattendrag är farligt för både sjöfåglar och vattenlevande organismer som kan trassla in sig i skräpet. I värsta fall hamnar skräpet i magarna på marina organismer. Många marina organismer kan missta plastbitar för riktig mat.
Människans beteende avspeglas i nedskräpningen av vattendrag
Människornas levnadssätt och konsumtionsvanor har en avgörande inverkan på nedskräpningen av miljön. I 1900-talet bestod största delen av avfallsmaterialet av metall, glas, papper och kartong. Idag är majoriteten av allt skräp plast, bland annat på grund av den explosionsartade ökningen av plastproduktionen och användningen av plastprodukter. Plast är ett billigt, enkelt, lätt och ofta hygieniskt material att använda, men beklagligt nog ett mycket problematiskt skräp.
Allt plastskräp som dagens samhälle producerar sönderfaller mycket långsamt i vattendragen. Därför ökar skräpbelastningen i haven och vattendragen hela tiden, såvida man inte har ett effektivt sätt för att avlägsna skräpet och framför allt för att täppa till uppkomstkällorna.
Skräpbelastningen på Östersjön och våra sjöar kommer att fortsätta att öka om skräpets källor och rutter inte blockeras och om skräpet inte plockas upp på ett effektivt sätt. Det är nästan omöjligt att städa upp små mikroskräp, men det är fortfarande möjligt att städa upp större makroskräp.
Så här minskar du nedskräpningen i vattendrag
Visste du att det rinner vatten ut i Östersjön från ett område som är fyra gånger så stort som Östersjön? För oss i Finland innebär det här att åar rinner ut i Östersjön från alla våra stora sjöar ända från rikets nordligaste del i Lappland. Därför kan varje skräp som slinker ur vårt grepp hamna i Östersjön via någon å som går genom vår egen by eller stad.
- Ta alltid ditt skräp till soptunnan. Om den närmaste soptunnan är full, ta med dig skräpet hem eller lämna det i en annan soptunna.
- Sortera dina sopor så noggrant som möjligt för att återvinna och återanvända material.
- Kasta inte skräp till gatubrunnar. Skräp som kastas i gatubrunnar förs med dagvattnet till närmaste vattendrag utan att rengöras.
- Samla in skräp ensam eller tillsammans. Rapportera in det skräp som du samlar in nära vattendrag med hjälp av Snygg Beach-appen.
- Berätta dina nära och kära om skräpets miljöpåverkan för att minska oavsiktlig och avsiktlig nedskräpning.
Hur hamnar skräpet i Östersjön och sjöarna?
Upp till 80 % av skräpet i Östersjön och i världens hav kommer från land bland annat på grund av vanliga människors obetänksamma beteende, olaglig dumpning av skräp i eller nära havet, dåligt organiserad eller otillräcklig avfallshantering, byggande och industri samt trafik. En betydligt mindre del av skräpet kommer från havet, t.ex. från sjöfart och fiske.
Skräp kan transporteras långt från sin källa med vind, regn och smältvatten eller dagvatten, djur och längs strömmande vatten som åar och bäckar.
Typiska skräpkällor är:
- gator, torg, m.m.
- dåliga soptunnor (öppna, alltför små)
- bristfällig avfallshantering
- dumpning av snö i vattendragen
- fiske, fiskodling, vattenodling
- sjöfart
- trafik
- turism
Människan ger upphov till allt skräp
Ämnen som härstammar från naturen, såsom vass, efterlämningar av djur eller alger, är inte skräp. Sällskapsdjurs efterlämningar räknas däremot som skräp och naturfibrer, såsom bomull, ylle eller lin, samt modifierade trämaterial klassificeras som skräp. Sällskapsdjurens efterlämningar ska plockas bort ur naturen, och fibrer hamnar i vattendrag till exempel med tvättvatten.
Undersökning och uppföljning av nedskräpningen
På det internationella planet har nedskräpningen av haven och stränderna undersökts sedan 1960-talet. Den första enorma skräpvirvel. som hittades av misstag i Stilla havet i slutet av 1990-talet, bidrog till att öka forskningen. Efter upptäckten ökade antalet studier om mängden skräp gradvis, men det var inte förrän i mitten av 2000-talet som forskning också började behandla hur skräpet färdas och fastnar, mikroplaster och kemikalier.
Nedskräpningen uppföljs över hela världen, med hjälp av olika metoder som lämpar sig för de olika områdena. Det mest typiska tillvägagångssättet är en uppföljning av antalet skräp sett till material och användningsändamål. Skräp räknas individuellt och styckevis och enligt kategorier och underkategorier. På så sätt försöker man få klarhet i varifrån skräpet kommer, hur det färdas och hur mycket skräp som hamnar på våra stränder och i våra vattendrag.
Håll Skärgården Ren rf har övervakat mängden, materialet och kvaliteten på strandskräpet i Finland sedan 2012, och i 2024 utvidgade övervakningen till Åland. Övervakningen av makroskräp baserar sig på frivillig medborgarobservation, där skräp som är synligt för ögat (> 0,5 cm) på stränderna räknas, klassificeras och samlas in. Metoden har utvecklats och testats internationellt av UNEP.
