Vårt vackra, förorenade hav

Om övergödningen av Östersjön inte alls skulle ha begränsats skulle vi ha stått på solvarma strandklippor och sett ut över ett totalt förorenat hav. Vågornas kluckande och brus skulle låta likadant som alltid, men livet under ytan skulle ha tynat bort. På den grumliga vattenytan skulle de blågröna algerna bölja som täta bälten. Organisationernas och de frivilligas insats för att rädda havsnaturen utgör en oersättlig del av vattenskyddet.

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav och det lider av många problem, varav det mest synliga för den vanliga människan är de aggressiva blågröna algblomningarna som återkommer varje sommar. Förutom algblomningarna och det grumliga vattnet syns konsekvenserna av övergödningen också bland Östersjöns levande organismer. När de syrelösa bottenområdena ökar i antal och omfattning blir många arter tvungna att söka sig bort. En del av arterna dör och försvinner slutligen helt och hållet på grund av syrebristen. 

– Östersjöns ekosystem är redan i sig särskilt känsligt, eftersom brackvatten är en krävande miljö för många arter att klara sig i. Syrebristen till följd av övergödningen förvärrar situationen ytterligare. Den utarmar Östersjöns diversitet och påskyndar förlusten av biologisk mångfald, berättar marinbiolog Jutta Vuolamo vid Håll Skärgården Ren rf.

Man har på många olika sätt och på många samhälleliga nivåer lyckats stävja övergödningen av Östersjön, både med hjälp av lagstiftning och konkreta åtgärder: genom att förbjuda utsläpp av toalettavfall från båtar i havet, genom att minska näringsavrinningen från åkrar och ekonomiskog och nu senast med hjälp av ett förbud för fraktfartyg att släppa ut sitt avloppsvatten. Östersjön hotas dock också av många konsekvenser av klimatförändringen. I Finland uppskattas de totala årliga regnmängderna att öka under de kommande decennierna och i synnerhet skyfallen sommartid blir allt häftigare.

– I och med att regnen ökar sköljs det hela tiden ut alltmer kväve och fosfor i havet, vilket påskyndar övergödningen och försämrar vattenkvaliteten. När det sedan regnar även vintertid pågår belastningen året om, fortsätter Vuolamo.

Regnen ökar också dagvattenmängderna. Med dagvattnet spolas en stor mängd näringsämnen, men även skräp från gatorna ner i den känsliga Östersjön.

– Folk blir fortsättningsvis förvånade när de får höra att skräp från gatubrunnar nästan alltid flyter direkt ut i närmaste vattendrag. I motsats till den allmänna föreställningen så renas det vatten som rinner ner i gatubrunnarna vanligtvis inte, så det skräp som kastas på gatan eller i gatubrunnen blir med tiden en del av Östersjöns skräpbelastning, påpekar Vuolamo och fortsätter: – Det här är något som vi uppmärksammar med vår kampanj Magknip av plast, under vilken städer och kommuner märker ut sina brunnslock med stora dekaler som informerar om nedskräpningen.

Östersjöns skräpbelastning är mer svårupptäckt än sopbältena

Utifrån de sopbälten som flyter omkring i oceanerna vet vi också att våra vattendrag hotas av nedskräpning till följd av den globalt tilltagande engångs- och konsumtionskulturen. Hotet är särskilt konkret i alla de länder där man inte förmått ordna någon systematisk avfallshantering. Till exempel i Indien översvämmas floden Ganges av avloppsvatten, tungmetallavrinning från industrianläggningar och skräp. 

Nedskräpningen hotar även Östersjön och orsakar problem särskilt för dess organismer. Skräpet i oceanernas sopbälten är huvudsakligen större i storlek och mer synligt än skräpet i Östersjön.  Många av de vattenlevande organismerna i vårt hemmahav misstar mindre skräp för mat. Plastskräp kan täppa till djurens matsmältningskanaler så att de svälter ihjäl eller kvävs.

– Sopbältena är lätta att se med blotta ögat men små bitar av mikroplast är svåra att urskilja i naturen såvida man inte stannar upp för att undersöka sin omgivning mer ingående. I vattendragen försvinner smått skräp ner under ytan. Det kan vara en orsak till att vi betraktar Östersjön och hela Finlands natur som så ren, även om det har hittats skräp även på de mest avlägsna stränder.  

Före den tanke om en cirkulär ekonomi som råder i dag har man försökt bli av med avfallet på många olika sätt. Också i Finland har man sänkt ner sopor i Östersjön och våra insjöar, bränt det i tunnor, begravt det på avstjälpningsplatser och låtit dem rinna längs rörsystemet ut i avloppsnätet. 

– Håll Skärgården Ren rf:s existerar tack vare aktiva skärgårdsbor som tröttnade på att se öarnas stränder svämma över av skräp och skapade avfallshantering i skärgården i slutet av 1960-talet. Nu 55 år senare arbetar vi tillsammans med en stor skara experter bland annat inom ramen för projektet PlastLIFE, där vi främjar en cirkulär ekonomi för plaster. 

Framtidens rena vågor uppkommer av små bäckar

Östersjöns återhämtar sig långsamt från miljöproblemen. Den kraftiga näringsbelastningen har pågått i decennier och under denna tid har en stor mängd fosfor ansamlats på bottnen av Östersjön. Havet frigör fosforn från bottensedimentet tillbaka i vattnet.

– Övergödningen är en ond cirkel. Ju mer övergött havet är, desto mindre syre finns det. Ju mindre syre som finns, desto mer fosfor frigörs det från bottnen, vilket påskyndar övergödningen. Även om vi skulle göra allt vad vi kan för Östersjön skulle det trots detta ta årtionden innan dess tillstånd skulle förbättras märkbart – och just därför måste vi vidta åtgärder för att förbättra Östersjöns tillstånd. 

Av små gärningar för renare vattendrag bildas en stor bäck. De som rör sig till sjöss kan lätt minska punktbelastningen i Östersjön till exempel genom att hålla båtbottnen ren med hjälp av giftfria metoder i stället för att använda antifoulingfärger. Punktbelastningen kan också minskas genom att man alltid tömmer sitt toalettavfall vid en sugtömningsanläggning. 

– I vattendragen hör toalettavfallet inte hemma, och vi arbetar väldigt mycket för att avloppsvattnet inte under några omständigheter ska hamna i vattennaturen. Under denna sommar öppnar vi två nya sugtömningsanläggningar i Skärgårdshavet och Saimen får två helt nya anläggningar på nya ställen. I Bottniska Viken och Saimen pågår dessutom projekt där vi kartlägger antalet sugtömningsanläggningar, deras placering och funktion. 

Organisationer och frivilliga gör ett oersättligt arbete 

Östersjön lider på grund av mänsklig verksamhet, och det visar på ett konkret sätt att uppställda mål och åtgärdsprogram inte i sig är tillräckliga för att återuppliva vårt hemmahav. Organisationernas och de frivilligas insats för havsmiljöns välmående utgör en oersättlig del av vattenskyddet.

– Vi Östersjöaktörer kommer även i fortsättningen att behöva finansiering för att vi ska kunna omsätta de rekommendationer som vi tillsammans tagit fram och som baserar sig på expertis till konkreta praktiska åtgärder.  Samtidigt måste vi utveckla nya kreativa åtgärder för att förhindra övergödningen, nedskräpningen och kemikaliseringen av Östersjön.  

Även om målen för vattenskyddet finns inskrivna i lagar, förordningar och regeringsprogram, så är det skärgårdsborna, de som rör sig till havs och stuggästerna – alltså helt vanliga människor – som är de som i första hand ser och upplever de konkreta effekterna av miljöproblemen. 

– Håll Skärgården Ren rf har ända sedan 1969, när föreningen grundades, varit med och genomfört föregripande åtgärder före de har blivit lagstadgade gemensamma mål. Det är vi miljöorganisationer tillsammans med myndigheterna och alla människor som bryr sig om Skärgårdshavet som axlar ansvaret för vattenskyddet i dess allra mest konkreta form. 

Håll Skärgården Ren rf fortsätter sitt konkreta arbete, som frivilliga skärgårdsbor inledde för mer än 55 år sedan. Om du vill göra en enkel insats för Östersjön och hjälpa oss i vårt arbete – donera.