Konsekvenser av nedskräpningen
Nedskräpning påverkar såväl naturen och människorna som ekonomin. För att åtgärda dessa skadeverkningar krävs information och ekonomiska resurser. Det kan ännu gå att städa upp de stora makroskräpen, men att städa upp i synnerhet de små mikroskräpen är näst intill omöjligt.
Observationer av hur djur trasslat in sig och dött av sopor gav oss anledning att studera hur utbrett fenomenet är och dess betydelse. Den första vetenskapliga publikationen visade upp de plastföremål som hittats i magarna på albatrosser vid Hawaiis kust.
1. Effekter på levande organismer på olika trofinivåer
- De värsta direkta skadeverkningarna drabbar de havslevande organismerna som fastnar i kringdrivande skräp (närmast plast) eller i misstag äter upp det
- I farozonen befinner sig i synnerhet havslevande däggdjur, fåglar, fiskar, sköldpaddor
- I fråga om vissa arter är det så vanligt att de äter plastskräp att detta kan användas som en indikator på den totala förekomsten av skräp inom vissa havsområden
2. Konsekvenser för hälsan
- Skadliga ämnen och sjukdomar
3. Konsekvenser för habitatet
- På global nivå är det svårast för de fattigaste staterna och områdena att hantera eller undersöka frågan
4. Socioekonomiska konsekvenser
- Globaalilla tasolla köyhimmät valtiot ja alueet kykenevät heikoimmin hoitamaan tai tutkimaan asiaa
5. Fiske och sjöfart
- Lösdrivande fiskenät
- Skadorna på fartyg rör sig årligen i miljonklassen enbart inom EU:s område
6. Turism
- Användningen av stränderna minskar eller förhindras helt på grund av skräp
7. Strandstädning
- Att upprätthålla ordning på stränderna och ta hand om det skräp som samlats in i samband med särskilda jippon orsakar kostnader för hanteringen och arbetsresurserna
- Kostaderna kan uppgå till miljontals euro per land
