Vilka är beståndsdelarna i en finsk metalmans naturrelation?

Hyyrynen, som lever sitt vardagsliv i Villmanstrand, vid Saimens stränder, har under sitt liv hunnit bo på cirka tjugo olika platser, allt från Norra Österbotten till Helsingfors. Dessutom har han rest världen runt både för spelningar med sitt band Stam1na och i anslutning till sitt surfintresse.

– Det känns som om jag inte riktigt hör hemma någonstans, men det har alltid funnits en fast punkt i mitt liv – vår stuga i Luumäki i Södra Karelen, vid stranden av Kivijärvi. Den stugan har alltid funnits i mitt liv. Den har varit en samlingsplats för vår familj och jag har tillbringat min barndoms somrar där, berättar Hyyrynen. 

Hyyrynens barndomslandskap på stugan i Luumäki och vid Kivijärvis stränder har också dokumenterats på de smalfilmer som hans mamma brukade filma.  

– Där sätter jag av längs grusvägen och i strandvattnen med en lustig liten röd mössa på huvudet. Det var alltid full fart på mig och min bror. Ett tydligt minne är från den närbelägna stranden, där det fanns blågrå solvarm lera. Där var det trevligt att ligga och göra målningar med leran. Ibland klättrade vi upp på stugvinden för att koppla av och läsa Kalle Anka, berättar Hyyrynen.

På stugan brukade Hyyrynen också röra sig i skogen och vara ute och fiska tillsammans med sin pappa. Egenhändigt fiskad gös smakade gott under sommardagarnas bestyr. När man har en plats där man vistats ända sedan barndomen så kan man märka förändringar i vattendragen. 

– Då var Kivijärvis vatten så klart att man kunde dyka med öppna ögon. Vi brukade simma från bryggan till en stor sten som skymtade under ytan cirka 50 meter bort. Vid foten av stenen fanns det alltid musslor som vi som barn brukade dyka efter för att plocka och undersöka. Nu skulle det nog vara ganska mycket svårare att hitta dem.  

Naturen laddar batterierna och lär en respekt 

Numera har Hyyrynen ett hektiskt liv som frontfigur för Stam1na, författare och musikvideoregissör. En heavy livsstil kräver sin motvikt i form av tystnad, öppna fjärdar och en klar stjärnhimmel att betrakta. 

– På stugan kan man på riktigt koppla bort stadens brus och jobbet – och få ner pulsen. Som tonåring kändes den ständiga tystnaden rentav som ångestskapande. Den trängde till och med in i drömmarna. Nu som äldre anser jag att alla borde få ha en sådan här fast punkt i livet. När det blir min tur att lämna det här livet kan de kasta min aska dit i nässelbeståndet bakom stugan. Och så fortsätter jag finnas där, skrattar Hyyrynen.

Om han inte hinner ta sig ända till stugstranden för att ladda sina batterier så leder hemstadens joggingstråk honom till Saimens stränder. Sommartid lockar Saimen också honom ut till sjöss. Hyyrynens val av farkost är det allra tystaste alternativet  – en SUP-bräda. På vintern packar han ihop en matsäck i sin ryggsäck och går över isen ut till brasplatserna i Saimens utfärdshamnar.

– Vid brasplatserna förundrar jag mig nog ibland över hur en så enkel sak som att städa upp efter sig kan vara så svårt för vissa.  Det du tar med dig ut i naturen ska också tas därifrån. 

Ibland reser Hyyrynen iväg i jakten på större vågor, för att få vind i håret på världens hav och känna farten susa under sin bräda. När man frågar Hyyrynen vilket vattendjur han skulle vara går hans tankar till den svarta marlinen, som med sina snabba rörelser och sin spjutformade nos är en lite mer exotisk art för finländare. 

– Senast när man surfar lär man sig att respektera naturkrafterna. Jag har råkat i en situation av korssjö där jag blev överrumplad av stora vågor. Samtidigt fick jag ett slag i huvudet av brädan och havet höll på att dra mig med sig. Det var en upplevelse som fick mig att stanna upp. Efter det här har jag haft ännu större respekt för det oförutsägbara och kraftfulla havet, drar sig Hyyrynen till minnes.

Vattnet är inte bara ett viktigt element för Hyyrynen, utan också ett orosmoment. Ankartatueringen är designad av Hyyrynen själv.

Natur och mytologi utgör kärnan i finsk metal

I den finska metalmusikens lyrik finns ett ofta återkommande tema: naturen. Skogarna, de vilda djuren och årstiderna fungerar inte bara som metaforer för mytiska krafter utan är också en del av den finländska identiteten. 

– Den finländska metalmusiken är kraftigt influerad av folktradition och mytologi. Det Kalevala-inspirerade landskapet och dess berättelser har lämnat djupa spår i den inhemska musiken.

Likaså återspeglas också Hyyrynens naturförhållande i hans musik. Texterna till Stam1nas album Taival (2018) har fått sin inspiration just från stuglandskapet i Luumäki. Lyssnaren kan ana Kivijärvis öppna fjärd, jaktturerna, den mörka natthimlen där man efter en stund kan urskilja stjärnorna, men också vinterlandskapets bländande vithet.

– Vi heavyfans är också kända för en viss tystnad och skygghet. Det finns nog något mystiskt i oss, när man tänker på hur så här inåtvända människor kan skapa en så här kraftfull och djup musik. Det finns något unikt i finländarnas naturrelation, som säkert är svårt att förstå för dem som har vuxit upp i storstäder, funderar Hyyrynen.

Intresset för denna koppling mellan den finländska naturen och metalmusiken sträcker sig ända till utlandet. Förra sommaren filmade den fransk-tyska public service tv-kanalen Arte en dokumentär om detta, där just Hyyrynen och hans bandkompisar spelade huvudrollerna. Dokumentären släpptes nu i vår. 

– För utländska metalfans ter sig den finländska naturen exotisk. De fyra årstiderna, den långa polarnatten och snön utgör en kontrast till den explosiva sommaren och den lössläppta stämning som råder på festivalerna och i strandbasturna, beskriver Hyyrynen. 

Om Hyyrynen skulle få välja vem som helst som stuggäst så skulle han bjuda in en avlägsen ”kollega” från USA till Luumäki för att bada bastu, den framlidne filmregissören David Lynch. 

– Lynchs produktion intresserar mig och han har också skapat konst multiprofessionellt. Jag kunde sitta en stund med honom och prata om skrivande, filmande och regi. 

Hyyrynens dystopier: varningar eller framtidshopp?

Vattnet är inte bara ett viktigt element för Hyyrynen, utan också ett orosmoment. Han betonar att om vattendragen och naturen är livsviktiga för oss finländare så har var och en av oss, från beslutsfattare till vanliga medborgare, också ett ansvar för att skydda dem. Ett av Stam1nas mest kända album, Viimeinen Atlantis (2010), tog redan för åratal sedan ställning till miljöproblemen, och i synnerhet klimatförändringen. Dess budskap är ännu aktuellt. 

– Den globala befolkningstillväxten, den höjda levnadsstandarden och den ökade godstrafiken belastar vår planet allt mer. Mänsklighetens fotspår bara ökar och utvecklingsriktningen tyder inte på att situationen skulle underlättas framöver. Forskningen visar obestridligen att temperaturen ökar och havsytan stiger – precis som i de gamla historierna om Atlantis, sammanfattar Hyyrynen.

Hyyrynen sjunker ändå inte ner i en känsla av förtvivlan, utan upplever att han med hjälp av konsten har möjlighet att påverka och tala till nya målgrupper. Tio år efter att albumet Viimeinen Atlantis utkom skrev Hyyrynen sin dystopiska debutroman, som senare också har dramatiserats.  

– Vi får fortsättningsvis respons om hur Viimeinen Atlantis har talat till människor på många olika plan. Det har fått många att fundera över den egna konsumtionen. En del fans berättade att de har gjort små vardagliga ändringar i sina vanor medan andra rentav hade bytt arbetsplats. Kanske är det så att genom ett band som vårt så får miljöfrågorna gehör även bland sådana människor som inte tidigare har intresserat sig för dem.

Kunde teknik vara svaret på framtidens miljöproblem? En ännu noggrannare mätning och mer omfattande vetenskaplig kartläggning ökar förståelsen, vilket kan hjälpa mänskligheten att möta framtidens utmaningar.

– Tack vare sociala medier och internet sprider sig informationen i dagens läge snabbare än någonsin förr. Det kan vara både en välsignelse och en förbannelse. Det här väcker dock också frågor om vem om sprider informationen, hur den filtreras och vilket inflytande kommersiella, globala aktörer har på t.ex. de ungas världsbild, funderar Hyyrynen.

Hyyrynen har i sin nyaste mysterieroman, Kouvola 2000 som utkom i mars, gjort en djupdykning i teknologiska visioner och alternativhistoria. De teknologiska hot som framkommer i boken är bara en sida av myntet – en annan möjlighet är att det är tekniken som sist och slutligen kommer att rädda oss.