Strandskräpsmonitorering
Håll Skärgården Ren rf har arbetat för att förhindra nedskräpningen i vattnen sedan 1969. Under de senaste åren har föreningen koncentrerat sig på att undersöka det skräp som hittas på stränderna med avseende på antal, skräpets art och hur skräpet hamnat i vattendragen. Strandskräpsuppföljningarna är en del av den uppföljning av tillståndet i de regionala haven som EU:s havsstrategidirektiv förpliktar till.
En metod för uppföljningen av strandskräp från MARLIN
Under 2011–2013 deltog Håll Skärgården Ren rf i projektet MARLIN, där man tog fram en metod för uppföljningen av strandskräp. Metoden utarbetades utifrån UNEP:s rekommendationer för att insamlat data också skulle vara internationellt jämförbart. I MARLIN deltog, förutom Finland, även Sverige, Estland och Lettland, och alla länder använde sig av samma metod i kartläggningen av strandskräpet. Strandskräpsmonitoreringen har fortsatt på ungefär samma sätt i alla länder.
Inom projektet MARLIN valde varje land ut olika typer av havsstränder, där man samlade in skräpet tre gånger per år under olika årstider. Skräpet räknades och klassificerades utifrån dess ursprungliga avsedda användning och tillverkningsmaterial. År 2012 omfattade uppföljningen i Finland sju stränder. Uppföljningen gjordes med hjälp av frivilligkrafter.
Hur uppföljs skräpet på de undersökta stränderna?
På uppföljningsstränderna väljer man ut en minst 100 meter lång och minst 10 meter djup
uppföljningsremsa i strandens riktning. Inom uppföljningsområdet räknas alla skräp som är över
2,5 cm stora.
Finlands uppföljningsstränder var mest nedskräpade
På de finländska stränder som deltog i projektet MARLIN fanns det förhållandevis mycket skräp och vissa stränder var rentav de mest nedskräpade av alla. Förklaringen till detta är att tre av de sju finländska stränderna var stadsstränder såsom Rönnskär i Helsingfors, där det hade samlats mycket skräp relaterat till byggande, och Runsala i Åbo, där antalet cigarettfimpar var mycket stort.
Gemensamt för alla länder var att plast utgjorde en betydande del av allt skräp som hittades på stränderna. I genomsnitt 20 procent av allt skräp var plast; siffran varierande mellan 50 och 90 procent beroende på stranden. Strandskräp-materialet visade också att av alla stränder som ingick i uppföljningen var de allra skräpigaste de som låg i närheten av städer.
Projektet MARLIN tog slut i slutet av 2013, men det är viktigt att fortsätta följa upp nedskräpningen av stränderna. Håll Skärgården Ren rf har fortsatt med skräpuppföljningen på samma stränder som förut och även utökat antalet undersökta stränder. År 2014 skötte HSR rf uppföljningen med egen finansiering. Sedan 2015 har uppföljningen finansierats av miljöministeriet. HSR rf förmedlar övervakningsdatan vidare till Finlands miljöcentral(du flyttas till en annan tjänst), som rapporterar datan till EU:s databas och finansiären.
År 2023 uppföljs 14 stränder. Den nordligaste stranden ligger i Kalajoki, den sydligaste på Utö och den östligaste på Lehmäsaari i Kotka. Stränderna har definierats utgående från deras användningsgrad och läge. Strandtyperna är urban, periurban och naturstrand.
Snygg Beach – mot skräpfria stränder
År 2014 lanserade HSR rf den riksomfattande kampanjen Snygg Beach(öppnas i ett nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst) som vänder sig till allmänheten. Målet är att städa upp stränderna, väcka ett intresse för nedskräpningsläget samt att samla in information om nedskräpningen på stränderna. Stränderna som städas kan vara antingen havs-, insjö- eller åstränder.
Det är önskvärt att de som deltar i Snygg Beach rapporterar in det skräp som hittats på stranden till HSR rf. HSR rf samlar informationen och sammanställer årligen en skräprapport, baserat på medborgaruppföljningen. Rapporteringen är en väsentlig del av Snygg Beach-programmet, för med hjälp av den kan man gå på djupet med nedskräpningsproblemet där det uppkommer: hurdant skräp hittas på vilka stränder och kunde man få bukt med problemet genom att till exempel placera ut fler soptunnor?