Mer än 80 procent av det skräp som hittades på populära fiskeplatser var plast – nästan vartannat strandskräp var en fimp

Fiskeutrustning och skräp som lämnas för att vittra sönder i naturen skadar djur och förorenar vattendragen med mikroplaster och andra skadliga ämnen. Håll Skärgården Ren rf undersökte vilka slags skräp som fanns på populära fiskeplatser i Nådendal, S:t Karins och Åbo. Utredningen genomfördes som en del av projektet Re:Fish som finansierades från EU:s Interreg Central Baltic-program. Projektet syftar till att få bort fritidsfiskeredskap från Östersjöns kustområden och förhindra att de hamnar i vattendragen.

– I samband med dykningar i Nådendal förra sommaren hittade vi 40 jiggar, varav största delen fortsättningsvis hade krokar och sänken kvar.  Dessutom lyfte vi upp över 50 meter rev ur havet. All rev lyckades vi dock inte frigöra från en påle under ytan. Vid dykningarna framkom det hur reven lyckas sno in sig i växtlighet och skrot på bottnen och det är väldigt svårt att få loss den därifrån, berättar marinbiolog Niklas Niemi vid Håll Skärgården Ren rf.

Resultat från övervakningen av makroskräp längs Finlands kustområden 2012–2021 har visat att fiskeavfall utgör 6 % av det totala skräpet. Vid populära fiskeplatser ugjörde de fiskerelaterade skräpet lite under 15 procent av allt strandskräp som hittades.

– Preliminära resultat tyder på att typen av skräp påverkas av strandens användning. En av de utvalda populära platserna blev en badstrand under projektets lopp, och mängden fiskeskräp på stranden minskade från cirka 36 % till 0,95 %. När en strand blir en badstrand minskar mängden fiskeskräp på stranden.

Bara ett fåtal lämnar drag eller linor i naturen på avsikt, men inte allt skräp hamnar i naturen av misstag heller. 

– I Nådendal samlande vi in cirka 80 meter rev från stranden. Bland annat så hittades rev under strandstenarna.

Enligt Niemi är det anmärkningsvärt och samtidigt oroande att mer än 80 procent av allt skräp som hittas är plast, som är särskilt skadligt för naturen. Plastskräp som lämnats i naturen sönderfaller till följd av mekaniskt slitage och solstrålning och blir till mikroplaster som sedan förs vidare i näringskedjan.

Mer än 40 procent av det skräp som hittades på fiskeplatserna var cigarettfimpar

I samband med dykningarna granskades också mängderna och typerna av skräp som hittades på stränderna. En observation som var gemensam för de stränder som ingick i projektet Re:Fish hängde ihop med cigarettfimpar. I snitt bestod mer än 40 procent av det skräp som hittades på fiskeplatserna av cigarettfimpar.

– Fimpar är ett vanligt skräp där människor vistas. Många tänker dock inte på att fimparna orsakar livsfara för många djur, konstaterar Niemi.

En cigarettfimp som täpper till matsmältningskanalen kan leda till att djuret svälter ihjäl. Dessutom frigör fimparna många gifter som sedan tas upp av havsvattnet: nikotin, tjära och tungmetaller. Dessa gifter är livsfarliga för fiskar, vattenlevande djur och organismer och giftiga för både söt- och saltvattenekosystem.

– Var och en kan se till att minska mängden skräp som hamnar i naturen. Cigarettfimpar kan t.ex. samlas upp i en liten skräpbehållare som man har i fickan och sedan läggas bland blandavfallet när fisketuren är över, påminner Niemi.

Fisknät som samlats upp ur Skärgårdshavet pressades till skivor

EU:s direktiv om engångsplast ålägger tillverkare och importörer att ordna en separat insamling av de fiskeredskap som de säljer och som innehåller plast. I Finland är det producentsammanslutningen SUP som ordnar insamlingen för företagens del, och SUP köper tjänsten av Rinki Ab som har återvinningsställen runt om i Finland. 

I Skärgårdshavet kunde fisknät för fritidsbruk återvinnas vid tio av Håll Skärgården Ren rf:s Sälle-servicepunkter. Gula Re:Fish-insamlingskärl hade placerats ut t.ex. i Berghamn i Nagu, på Trunsö och på Österskär.

– Ännu 2024 blev insamlingen i Skärgårdshavet inte så populär som man hade hoppats, men i år lade vi beslag på en fin mängd fisknät. Sammanlagt fick vi in nästan 1 700 kg nät. Resultatet är utmärkt, även om vi inte riktigt nådde upp till den målsatta mängden och trots att en del av dem var nät för yrkesfiske, säger Niemi nöjt.

En liten del av de nät som lämnades in till insamlingen sändes till yrkeshögskolan LAB för materialanalys. Målet var att få reda på hur de kasserade fisknäten i enlighet med principerna för cirkulär ekonomi kunde utnyttjas på ett säkert och effektivt sätt som råmaterial för nya produkter.

– Materialanalysen avslöjade att nätens egenskaper var mycket nära egenskaperna hos nya plasttyper. Nätens över- och undertelnar pressades ihop till ett skivaktigt material, som har olika användningsändamål, till exempel inom industrin, berättar projektchef Carolin Kolmeder vid Håll Skärgården Ren rf.

I materialanalysen fäste man också uppmärksamhet vid särskilt skadliga SVHC-ämnen, i enlighet med EU:s REACH-förordning. Deras andel var under 0,1 procent av totalvikten för de nät som skickats in för analys. 

– De testade nätmaterialen uppfyller alltså REACH-förordningens säkerhetskrav, konstaterar Kolmeder.

Kolmeder påpekar att resultaten från materialanalysen bara är preliminära. Till materialanalysen sändes bara ett litet sampel av de nät som skulle kunna återvinnas i Finland. 

– De preliminära resultaten från projektet Re:Fish tyder dock på att det är möjligt att ge fritidsfiskeredskap ett nytt liv i en ny skepnad.

Re:Fish är ett projekt som delfinansierats av Europeiska unionens Interreg Central Baltic Programme 2021–2027. Inom projektet avlägsnar man övergivna och försvunna fritidsfiskeredskap från Östersjöns kustområden. Projektet koordineras av den svenska stiftelsen Håll Sverige Rent. Övriga projektpartner är Håll Skärgården Ren rf, Finlands miljöcentral och universitetet i Tartu. Projektet inleddes 1.3.2023 och avslutas 28.2.2026.