Bubblor och våtmarker ger effektivare rening av avloppsvatten längs Östersjökusten
Rening av avloppsvatten är ett av de viktigaste sätten att skydda Östersjön. Om avloppsvatten med stora mängder fosfor och kväve som sådant leds direkt ut i havet orsakar det kraftig övergödning. Håll Skärgården Ren rf deltog i projektet NURSECOAST-II:s möte i Jurmala i Lettland, där föreningens projektteam fick bekanta sig med pilotlösningar som effektiviserar reningen av avloppsvatten.
En halvtidskonferens för projektet NURSECOAST-II ordnades i Jurmala i Lettland i maj. Som en del av konferensen fick Håll Skärgården Ren rf:s projektchef Jutta Vuolamo och projektkoordinator Niklas Niemi tillsammans med de andra projektpartnerna besöka två av projektets pilotförsök: Avloppsreningsverken i Jūrkalne och Blāzma.
– Inom projektet försöker man hitta lösningar som lämpar sig för kusttrakter och säsongsfluktuationer. När avloppsreningsverken blir överbelastade sker överströmningar eller kontrollerade förbiledningar, då näringsämnen som ger upphov till övergödning tar sig ut i Östersjön, berättar Vuolamo.
När det gäller belastningen från Östersjöländernas små avloppsreningsverk finns det bara begränsat med reningsresultat att tillgå.
– Ofta är det t.ex. inte ens möjligt att bedöma säsongsfluktuationerna. Lagstiftningen håller på att revideras, men även därefter blir övervakningen av reningsverk som dimensionerats för under 1 000 invånare ofta eftersatt på grund av resursbrist, berättar Virpi Vorne vid Naturresursinstitutet.
Nanobubblor gör avloppsvattnets sönderfall mer effektivt
Den lilla byn Jūrkalne vid Östersjökusten är med sina långa sandstränder ett populärt semestermål sommartid. Särskilt i Jūrkalne stöter man på samma problem som i den finländska skärgården. Under sommarsäsongen kommer det många turister, vilket leder till en överbelastning av avloppsreningsverken, eftersom dessa är dimensionerade utifrån det genomsnittliga antalet invånare på årsbasis.
– Normalt behandlar avloppsreningsverket i Jūrkalne det dagliga avloppsvattnet från cirka 150 hushåll. Under sommarsäsongen ökar antalet turister till den grad att avloppsreningsverket inte hinner med att behandla avloppsvattnet från både hushållen och turisterna. Problemen hänger uttryckligen ihop med förändringarna i belastningsgraden, beskriver Vuolamo.
Den pilotteknologi som testas i Jūrkalne bygger på små nanobubblor, som effektiviserar sönderfallsreaktionerna i avloppsvattnet.
– Nanobubblor är exceptionellt små bubblor som, enkelt uttryckt, gör att avloppsvattnet sönderfaller mer effektivt. Med hjälp av nanobubblor kan behandlingsprocessen alltså snabbas upp, beskriver Vuolamo.
Konstgjord våtmark under uppbyggnad
Vattenreningsverket i Blāzma har byggts upp till en fungerande helhet av tekniskt sett olika delar som har installerades redan under sovjettiden. Anläggningen är planerad för att kunna ta emot och behandla 100 m3 avloppsvatten per dag. Under 2023 leddes hela 200 m3 avloppsvatten per dag till reningsverket för rening.
– Byggandet av en konstgjord våtmark i Blāzma pågår ännu. Att få tillstånd har visat sig vara ett problem, och likaså att få fram bakgrundsinformation, berättar Vuolamo.
Särskilt problematiskt är områdets historia under sovjettiden, när man inte gjorde tillräckligt med undersökningar eller samlade in information i anslutning till markanvändningen och områdets miljöegenskaper.
– Insamlandet av spridd information har varit långsam och bristfälliga bakgrundsfakta har fått tillståndsprocesserna att dra ut på tiden, fortsätter Vuolamo.
Verktyg till stöd för ibruktagandet av pilotteknologin
Projektet NURSECOAST-II strävar efter att minska näringsbelastningen från turism i vattnen vid Östersjöns kustområden. Inom projektet utvecklar 17 aktörer på olika håll i EU lösningar för att lösa Östersjöns övergödningsproblem. Man försöker med olika metoder effektivisera funktionen hos små avloppsvattenanläggningar som dimensionerats för färre än 2 000 invånare, för att näringsämnen som bidrar till övergödningen inte ska hamna i Östersjön.
– Resultaten och erfarenheterna från pilotprojekten kan förhoppningsvis utnyttjas på andra ställen där man kämpar med motsvarande utmaningar. För närvarande tar vi tillsammans med övriga projektpartner fram verktyg som kan användas i den kollegiala granskningen och med vilka vi kan bedöma hur hållbara och anpassningsbara pilotlösningarna är samt intressentgruppernas delaktighet, beskriver Vuolamo.
Med hjälp av den kollegiala granskningen hjälper man intressentgrupperna att välja de lösningar som passar just dem bäst.
– I praktiken bedömer vi hur de olika pilotförsök som gjorts inom projektet lämpar sig för olika förhållanden och vad man eventuellt behöver beakta när de tas i bruk. Inom projektet har man noterat att problemet är mycket mer mångbottnat än förväntat. Därför måste man i lösningarna beakta objekten individuellt, man kan inte enkelt kopiera samma anläggning eller lösning överallt, sammanfattar Vuolamo.
Projektet NURSECOAST-II koordineras av The Institute of Fluid-Flow Machinery, Polish Academy of Sciences i Polen. Finländska projektpartner är Naturresursinstitutet, Finlands miljöinstitut Sykli, Ingå kommun och Håll Skärgården Ren rf. I projektet deltar totalt 17 partner från åtta olika Östersjöländer: Polen, Litauen, Lettland, Estland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Projektet NURSECOAST-II finansieras genom programmet Interreg Baltic Sea Region 2021–2027, och delfinansieras av Europeiska unionen. Projektet inleddes 1.1.2023 och avslutas 31.12.2025.
