Att rädda Östersjön ligger på Finlands nästa regerings axlar

Finland kommer inte att uppnå målen i vatten- och havsvårdsförvaltningsplanerna (2022–2027), och god status för havsområdena kommer inte att nås inom utsatt tid. Nästa regering måste agera: under kommande mandatperiod (2028–2033) måste tillräckliga mål sättas upp för både förbättring av havets tillstånd och stoppande av förlusten av biologisk mångfald, och dessa måste verkställas till fullo.

Som en del av projektet Biodiversea Life IP utarbetades en färdplan för utvecklingen av Finlands nätverk av marina skyddsområden, som identifierar 34 konkreta åtgärder för att förbättra skyddet fram till 2030. För att rädda havsnaturen måste dessa verkställas omedelbart. 

Nuläge: Allvarliga brister i skydd och ineffektiv vatten- och havsvård

• Skyddsmålen har inte uppnåtts: Finland har inte nått det internationellt bindande målet att skydda 30 procent av havsarealen, och inte heller målet att ⅓ av denna areal ska utgöras av strikt skyddade områden. Särskilt en ökning av strikt skydd behövs omedelbart.
• Arter och livsmiljöer i nödläge: Enligt en rapport från Finlands naturpanel, publicerad 2024, försvagas den biologiska mångfalden i kustens undervattensnatur i samtliga havsområden i Finland.
• Otillräckliga åtgärder inom vatten- och havsvården: brist på finansiering, splittrad samordning och splittrade instrument samt en vattenlagstiftning som, mot bakgrund av dagens kunskapsläge, är föråldrad och otillräcklig

Förslag till regeringen för att skydda havsnaturen:

1. Definitionen av strikt skydd i marina skyddsområden förtydligas och fiskebegränsningar utvidgas i fiskarnas lek- och vandringsområden. En separat MPA-kategori (Marine Protected Area) läggs till i den nationella klassificeringen av skyddsområden (för marina naturskyddsområden), oberoende av typ av skyddsområde, vid sidan av de befintliga kategorierna.
2. Under nästa regeringsperiod inrättas minst en marin naturpark i Finland för att säkerställa strikt skydd och bevara hotade arter och naturtyper.
3. Ett nationellt program för skydd av havsnaturen skapas och sätts i gång brådskande. Programmet omfattar hela havsområdet från Bottenviken till Finska viken och beaktar klimatförändringens effekter på havsnaturen.
4. Lagberedningen för naturskyddsområden i statens havsområden slutförs i enlighet med EU:s biodiversitetsstrategi för 2030.
5. Ett program för frivilligt skydd skapas för att skydda den värdefulla skärgårdsnaturen, vilket ger markägare ekonomiska incitament att skydda sina havsområden.

Förslag till regeringen för att återställa god status i kustvattnen:

1. Kritiska åtgärder genomförs inom avrinningsområdet för att återställa havsnaturen. Merparten av de utsläpp som övergöder kustvattnen härstammar från jord- och skogsbruk. Belastningen kan minskas bland annat genom återställande åtgärder, naturenlig vattenhantering, växttäcke, jordförbättringsmedel och återvinning av gödselnäringsämnen.
2. Nydikning av skogar och myrar förbjuds, och iståndsättningsdikning görs anmälningspliktig.
   Incitament skapas för att täppa igen onödiga diken, och tidsbundna omprövningar av
   dikningsföretag läggs till i vattenlagen.
3. En fullständig uppdatering av vattenlagstiftningen görs för att motsvara dagens kunskapsläge.
   Bäckar och källområden läggs till som skyddade naturtyper i vattenlagen, och skyddszoner
   utan avverkning, eller med endast plockhuggning, avgränsas längs vattendragen i skogslagen.
4. För att återställa vandrande fiskbestånd förs en uppdatering av vattenkraftverkens
   fiskeriåtaganden in i vattenlagen i enlighet med kraven i EU:s ramdirektiv för vatten (11 §).
   Olaglig korttidsreglering av vattenkraft åtgärdas.
5. Genom omfattande och heltäckande åtgärder på avrinningsområdesnivå återställs
   undervattens naturtyper. Dessutom genomförs aktiva restaureringsåtgärder särskilt för
   nyckelarter som återhämtar sig långsamt, såsom ålgräs

Uppropet har utarbetats i samarbete med: