Ålands vatten står inför stora utmaningar, visar landskapsregeringens rapport
Ålands sjöar och kustvatten står fortfarande inför stora utmaningar. Det visar Ålands landskapsregerings rapport, som utvärderar den ekologiska statusen i Ålands kustvatten och sjöar. Utvärderingen baserar på EU:s ramdirektiv för vatten (WFD).
På många områden i Ålands skärgård uppnår vattenförekomsterna måttlig status. Flera vikar i innerskärgården klassas däremot som otillfredsställande och innerskärgården har generellt sämre status. Inget kustområde har fått en bättre status, däremot sjönk statusen i fem vattenförekomster.
– Att vi har mer skärgård i sämre än skick än tidigare på Åland är en viktig påminnelse om att vi fortfarande har mycket arbete kvar att göra innan havet och våra sjöar mår bra igen, berättar amanuens Tony Cederberg från Åbo Akademi.
Övergödning är det största problemet som Östersjön lider av och det gäller även Ålands vattenområden. Speciellt i Ålands kustvattnen uppvisar de biologiska parametrarna, dvs. växtplankton, bottendjur och makrofyter, tydliga spår av övergödning. Enligt Cederberg, som arbetar på Husö biologiska station på Åland, var den sammanvägda statusen för de biologiska parametrarna så dålig att kväve och fosfor inte togs i beaktande.
– Övergödningen förändrar ekosystemen, vilket leder till bl.a. algblomning och grumligt vatten. Detta påverkar både växt- och djurliv och gör det svårare för fiskar och andra organismer att trivas.
Hur ser trenden ut?
I åländska sjöarna har endast mindre förändringar ägt rum sedan den senaste statusklassificeringen, som gäller 2012–2018. I kustvattnen ses däremot en sjunkande trend gällande ekologisk status. Speciellt klorofyllhalterna i vattnet har ökat i 52 vattenförekomster av totalt 61 som uppföljs.
– Klorofyllhalterna beskriver hur mycket alger det finns i vattnet. I medeltal ökade de med 15 % jämfört med den senaste klassificeringen. De ökade klorofyllhalterna var även den största bidragande orsaken till att statusen sjönk i fem vattenförekomster.
Situationen i innerskärgården är fortfarande sämre än längre ut och kräver därför särskild uppmärksamhet. Finns det ljusglimtar? Enligt Cederberg visar vissa sjöar små förbättringar, men man bör tolka dessa med viss försiktighet.
– Vargata träsk är den enda sjö där kvävehalterna har sjunkit. Situationen där är ändå fortfarande extremt dåligt, och sjön är den överlägset mest övergödda sjön på Åland. Där ligger klorofyllhalterna fortfarande 25 gånger över gränsen för god status.
Att förstå statusen på våra vatten är första steget för att kunna skydda dem. Tillsammans kan vi arbeta för renare, friskare vatten som är fulla av liv både för oss och för framtida generationer. Vattnen är en del av Ålands hjärta och själ – låt oss ta hand om dem.
Källa: Ålands landskapsregering, 2025. Ytvattensatus på Åland 2018–2024(du flyttas till en annan tjänst).
