Hoppa till innehållet

Magknip av plast – en kampanj mot nedskräpning

I Magknip av plast-kampanjen blir städernas brunnslock utmärkta med färgglada fiskbilder i syftet att öka medvetenheten om varifrån skräpet kommer och att således minska på nedskräpningen. Kampanjen kommer tillbaka på gatubilden 19.8.–1.9.2024.

Ett brunnslock i Uleåborg som har dekorerats med kampanjmaterialet i augusti 2022.

Du matar väl inte vattendragen med ditt skräp

En del av nedskräpningsproblemet kan förklaras med brist på information om hur skräp hamnar från stadens gator till våra vattendrag. Speciellt vanligt är det att kasta cigarettfimpar direkt ner i dagvattenbrunnar.

De flesta är inte medvetna om att dagvatten nästan överallt leds direkt ut i närmaste vattendrag utan att renas. Magknip av plast -kampanjen vill påverka människors inställning till gatuskräpet och uppmuntra en till att fundera över egna vanor.  

Vi söker igen nya städer att delta i kampanjen! 🐠

Kampanjen Magknip av plast påminner människor om att inget skräp hör hemma på gatan eller i naturen. Vilka städer tycker du borde deltaga i Magknipar av plast -kampanjen och dekorera stadens brunnslog med färgglada fiskbilder? Tipsa om kampanjen till din hemstads eller -kommuns representant och uppmuntra dem att deltaga!

Är du själv en representant för din hemstad eller -kommun och vill delta i kampanjen Magknip av plast? Kontakta oss!

Skräp i soptunnan via positiv inverkan

Genomförandet av kampanjen sker via positiv inverkan, så kallad nudging. Gatubrunnar och soptunnar markeras synligt med pigga färger, klistermärke och skyltar. Ett exempel av detta är klistermärken som installeras runt gatubrunnar så att brunnen utgör en fiskmun, dit skräp spolas med dagvatten. Vid soptunnor finns det information om nedskräpning och tips på hur man kan påverka problemet.

Kampanjen kan verkställas i städer och under evenemang som ordnas i urbana miljöer. Trots att den ursprungliga ideén för kampanjen var att kämpa emot nedskräpningen av hav, funkar den också på sjöområden. 

Från ett prisbelönt idé till en årlig kampanj

Kampanjen inleddes våren 2018, då Håll Skärgården Ren rf deltog i tävlingen Meriroskahaaste som ordnades av Finlands miljöcentral. Målsättningen var att finna lösningar för att minska mängden skräp som hamnar i Östersjön. Kampanjen Magknip av plast prisbelöntes i finalen i augusti 2018. År 2019 var ett pilotår för kampanjen, som då verkställdes i samarbete med olika städer. 

Ålandsbankens Östersjöprojekt(du flyttas till en annan tjänst) har stött Magknip av plast -kampanjen med 40 000 euro i 2020. Finansieringen gjorde det möjligt att fortsätta driva kampanjen samt utveckla och utvidga den.

Under 2021–2022 finansierade miljöministeriet kampanjen med 74 564 euro ur programmet för effektiverat vattenskydd. Som en del av kampanjen kartlade HSR rf det makroskräp som hittades i dagvattenbrunnarna i urbana miljöer. Rapporten(öppnas i ett nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst) publicerades i december 2022. 

Ofta ställde frågor

Varför är dekalen gjord av plast?

Som material för dekalerna på gatubrunnarnas lock valdes plast, eftersom de övriga alternativen, såsom olika målarfärger, enligt utredningar skulle ha orsakat bland annat nedskräpning i form av mikroplaster eller så skulle de ha varit svåra att få att fästa på grund av den potentiella snubblingsrisken. 

Enligt tillverkaren håller dekalerna flera månaders slitage utan att gå sönder. HSR rf har kartlagt dekalernas hållbarhet i Åbo, där de efter ett par månader på en livlig gata fortfarande är i gott skick. Beroende på platsen och fästmetoden kan dekalerna också hålla längre än så. 

Eftersom dekalen är av plast, är det förstås i princip möjligt att plastbitar kan slitas loss. Vi vill försäkra oss om att inga plastbitar hinner lossna och begränsar därför kampanjens längd till ungefär två veckor. Vi följer aktivt med dekalernas skick och avlägsnar dem omedelbart om de rivs eller skadas, till exempel till följd av ofog. 

Vilket slags skräp kan hamna i gatubrunnarna?

HSR rf kartlade sommaren 2022 det skräp som fanns i gatubrunnarna i Helsingfors, Lahtis och Åbo. I några gatubrunnar i varje stad installerades ett filter som fick sitta kvar i två månader. Totalt fastnade 680 stycken skräp som kan klassas som makroskräp i filtren. Nästan 80 procent av skräpet var plast. 

Den vanligaste skräptypen i filtret var cigarrettfimpen, som räknas till plastkategorin. Förutom cigarrettfimpar fångade filtren upp plastomslag från matförpackningar, glasskärvor och tuggummi, så man kan konstatera att skräpet i filtren härstammar från konsumenter. Liknande resultat har framkommit i uppföljningar av strandskräp som gjorts längs Östersjöstränderna. Dessa undersökningar har visat att största delen av strandskräpet är kopplat till engångskulturen. De vanligaste strandskräptyperna i Östersjöområdet utöver cigarrettfimpar och matförpackningar är engångsbestick, plastflaskor och plastpåsar. Källor: HSR rf, HELCOM 

Vilka är de vanligaste typerna av strandskräp i Finland?

De fem vanligaste skräptyperna som hittats i uppföljningar av strandskräp är cigarrettfimpar, plast, papper och kartong, metall samt glas och keramik. Cigarrettfimpen är det vanligaste skräpet längs havsstränderna i Finland och globalt. 

HSR rf har genomfört en officiell uppföljning av strandskräpet i Finland längs havsstränderna sedan 2011 och längs sjöstränderna sedan 2022. Därförinnan samlade föreningen in information om strandskräp vid sjöarna med hjälp av programmet Snygg Beach(du flyttas till en annan tjänst) som bygger på allmänhetens observationer. På basis av denna uppföljning är cigarrettfimpen den vanligaste skräptypen också längs sjöstränderna. Resultaten från uppföljningarna av strandskräpet analyseras av Finlands miljöcentral(du flyttas till en annan tjänst), som använder resultaten i sitt forskningsarbete.

Varifrån kommer skräpet i vattendragen?

De fem vanligaste skräptyperna som hittats i uppföljningar av strandskräp är cigarrettfimpar, plast, papper och kartong, metall samt glas och keramik. Cigarrettfimpen är det vanligaste skräpet längs havsstränderna i Finland och globalt. 

Största delen av skräpet längs havsstränderna kommer från vanliga privatpersoner. Problemet med nedskräpade stränder är starkt förknippat med engångskulturen, eftersom de vanligaste skräptyperna är cigarrettfimpar och olika slags plaster, såsom omslag från matförpackningar och flaskkorkar. 

Sjöstränderna har inte ännu varit föremål för någon officiell undersökning, men HSR rf samlar via programmet Snygg Beach(du flyttas till en annan tjänst) in information om strandskräpet med hjälp av allmänhetens observationer och resultaten för sjöstränder och havsstränder stämmer överens. Skräpet hamnar på stränderna genom nedskräpning, eller så förs det dit med till exempel vinden, djur eller regnvatten. Källor: Finlands miljöcentral, HSR rf, städtalkoprogrammet Snygg Beach.

Vad kan man själv göra för att undvika nedskräpning?

Skräp som lämnats att sönderfalla i naturen är en bortkastad resurs, så se till att slänga skräpet i en soptunna! Sortera skräp som kan återvinnas så noggrant du kan. Saker du inte behöver själv kan du antingen ge bort eller försöka göra om för att ge dem en längre livscykel. Försök undvika engångsprodukter i den mån det är möjligt.

En ytterst konkret handling mot nedskräpning är att ordna ett eget Snygg Beach-strandstädningstalko(du flyttas till en annan tjänst). Syftet med programmet är att vid sidan av den egentliga städningen också samla information om strandskräpet.

Kontakta oss

Kommunikationsexpert

Kiia Palo

040 189 8655 kiia.palo@pssry.fi

Projektchef

Jutta Vuolamo

040 458 9156 jutta.vuolamo@pssry.fi

Havsexpert