Hoppa till innehållet

Skräp hör inte hemma i gatubrunnarna, påminner fiskar på städernas gator

Mängden avfall som produceras i världen uppskattas öka med upp till 70 procent före 2050, så något måste göras för att förebygga nedskräpning. Håll Skärgården Ren rf:s kampanj Magknip av plast märker ut städernas brunnslock med färggranna fiskbilder 21.8–3.9.2023 för att nedskräpningen av vattendrag via gatubrunnarna ska minska.

Magknip av plast i Jyväskylä i 2022.

När Håll Skärgården Ren rf (HSR rf) sommaren 2022 kartlade det makroavfall som hamnar i gatubrunnarna bestod nästan 80 procent av plast. Det kan överraska många att de flesta gatubrunnar saknar filter för att fånga upp skräp som regn- och smältvattnet, dvs. dagvattnet, för med sig. Tvärtom leder en stor del av gatubrunnarna dagvattnet orenat direkt till närmaste vattendrag. Städernas dagvattensystem bedöms vara en viktig väg ut till havet för makroskräp, till exempel cigarrettfimpar. Enligt WWF:s uppskattning(du flyttas till en annan tjänst) hamnar redan nu 9–14 miljoner ton plastavfall i havet varje år.

– Största delen av skräpet på stränderna vid havet härstammar från städerna. Skräpet hamnar i vattendragen antingen direkt ur människans hand eller till exempel via gatubrunnar med regn- och smältvattnet. Det är fortfarande vanligt att människor bland annat slänger cigarrettfimpar på gatan, säger HSR rf:s projektchef Jutta Vuolamo

I över tio år har Håll Skärgården Ren rf koncentrerat sig på att undersöka mängden och typen av skräp som hittas på stränderna och hur det hamnat i vattnet. Sommaren 2022 installerade föreningen filter i några gatubrunnar för att undersöka hurdant skräp som fångas upp. I brunnarna fanns bland annat cigarrettfimpar, hämtmatsförpackningar och annat plastavfall som alltså härstammade ur vanliga människors händer.

Att slänga skräp som kan återvinnas är slöseri med resurser

Största delen av skräpet i gatubrunnarna härstammar från oss vanliga konsumenter, så vi kan alla bidra till att lösa nedskräpningsproblemet. Forskning visar att det är sannolikare att skräp slängs i skräpkorgar som finns nära till hands och sticker ut ur omgivningen.

– Att låta skräp som kan återvinnas förvittras i naturen är slöseri med resurser. För att individen ska kunna ta ansvar för att minska nedskräpningen och för att skräp ska kunna omvandlas till resurser måste det finnas goda återvinningsmöjligheter till hands. Med kampanjen Magknip av plast vill vi framhäva att var och en av oss kan göra något för att minska nedskräpningen. Man ska inte kasta skräp på gatan eller i en gatubrunn, eftersom det därifrån kan transporteras med regn- och smältvattnet direkt ut i närmaste vattendrag, säger Vuolamo.

Kampanjen Magknip av plast inleds nu för femte gången, och i sommar märks brunnslocken ut med färggranna fiskbilder i sammanlagt 15 städer. I kampanjen deltar Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda via Helsingforsregionens miljötjänster HRM. Andra städer som deltar är Kemi, Joensuu, Lahtis, Uleåborg, Pargas, Björneborg, Raumo, Riihimäki, Salo, Tammerfors och Åbo. Under kampanjtiden kan man också se en animerad video i sociala medier där en fisk av misstag slukar en cigarrettfimp i tron att det är mat och sedan genast spottar ut den.

Kampanjen Magknip av plast ingår i det omfattande sjuåriga samarbetsprojektet PlastLIFE, som syftar till att etablera en hållbar cirkulär ekonomi i fråga om plast i Finland senast 2035. PlastLIFE-projektet får finansiering av Europeiska Unionens LIFE-program. Materialet reflekterar enbart synsätt av projektet, och varken CINEA eller Europeiska kommissionen är ansvarig för materialets innehåll.

Mer information:

Kiia Palo
kommunikationsexpert
Håll Skärgården Ren rf
kiia.palo@pssry.fi
tel. 040 189 8655