Håll Skärgården Ren rf deltog i projektet BATSECO-BOAT under 2018–2020. Syftet var att förbättra kapacitet och tillgänglighet gällande latrintömning i småbåtshamnar runt centrala Östersjön, från Estland kustområde till fritidsbåtarnas populäraste rutter i Finland och Sverige. Därtill fokuserade projektet på att hitta och investera i lösningar för pumpstationer och digital teknik för att lokalisera och kontrollera tömningsstationer. 

Bakgrund och syfte

Trots att utsläpp av toalettavfall i vattnet förbjöds i Finland redan 2005, visar en undersökning som utförts av Åbo universitet och HSR rf 2016, att nästan 50 procent av båtfararna sporadiskt tömde sitt toalettavfall rätt ut i havet. Den vanligaste orsaken som uppgavs var att det inte fanns tillräckligt med tömningsplatser eller att anläggningarna var besvärliga att använda.

Det är bland annat dessa utmaningar som BATSECO-BOAT ville ta sig an. Förbättring av kapacitet och tillgänglighet gällande latrintömning förhindrar övergödningen av Östersjön och förbättrar servicenivån i skärgårdshamnar och på så sätt har en positiv inverkan på turismen i området.

Resultat

BATSECO-BOAT:s främsta prestation var att sammanlagt 11 nya sugtömningsanläggningar installerades, varav fyra i Norrtälje i Sverige, fem i Skärgårdshavet och fyra i Estlands nordliga kustområde. I Finland reparerades därtill nio äldre Septikon-anläggningar, vilka hoppas vara i bruk ännu i tiotals år. Allt som allt har projektet förbättrat latrintömningsservicen vid sammanlagt 20 platser, varav två i Sverige, fyra i Estland och fjorton i Finland, vilket var två mer än planerat.

Utöver de konkreta investeringarna har projektet även producerat nyttig information bland annat om fritidsbåtarnas rutter i skärgården, den kemiska uppsättningen av latrinavfall, samt praktiska anvisningar för de som är intresserade över dylika investeringar.

Alla rapporter producerat av projektet kan hittas på projektets hemsidor(du flyttas till en annan tjänst).

Samarbetspartner och finansiering

Kolmevuotista BATSECO-BOAT -projektia koordinoi Turun yliopiston Brahea-keskus, ja hankekumppanit olivat:

Det treåriga projektet BATSECO-BOAT leds av Brahea-centret vid Åbo universitet och partner var:

• Håll Skärgården Ren rf i Finland
• Ecoloop AB, Campus Roslagen och Norrtälje kommun i Sverige
• Hoia Eesti Merd el. Keep the Estonian Sea Tidy och Viimsi kommun i Estland

BATSECO-BOAT genomfördes under 2018–2020 och finansierades av EU-programmet Interreg Central Baltic. Projektets totala projektbudget var 1,48 miljoner euro, varav ERDF-finansiering täckte 1,14 miljoner euro och partnern 0,34 miljoner euro. Projektets finländska partners gick statlig medfinansiering sammanlagt 0,12 miljoner euro för att täcka sina självfinansieringsandelar.

Syftet med CHANGE var att minska användningen av giftiga båtbottenfärger i Östersjön. För väldigt många människor kring Östersjön är båtliv en källa till glädje, avkoppling och upplevelser. Den vidsträckta Östersjökusten med sina skärgårdar och unika miljö ger möjlighet till naturupplevelser utöver det vanliga. Hela 3 miljoner fritidsbåtar beräknas ha sin hemmahamn i något av länderna runt Östersjön. Det finns dock en baksida. Östersjön är ett mycket förorenat och känsligt hav och mycket av de gifter som frigörs från fritidsbåtarnas bottenfärger hamnar i de kustnära ekosystemen. Ekosystem som redan är hårt ansatta.

Bakgrund och syfte

CHANGE syftade till att minska användningen av giftiga båtbottenfärger i Östersjön genom nya praxis. I projektet testades och utvärderades alternativa, mer miljöanpassade sätt att hålla båtbotten ren med båtägares, båtorganisationers och myndigheters hjälp. Målet var att ersätta skadliga ämnen med nya, miljövänliga praxis och att kunna ge regionala rekommendationer om alternativa sätt att hålla båtbotten ren.

Följande publikationer skapades under CHANGE-projektet:

Samarbetspartner och finansiering

I CHANGE deltog forskare i Sverige, Finland, Tyskland och Danmark. Projektet fick sin finansiering ur Östersjöländernas gemensamma BONUS-forskningsprogram och projektet pågick från 2015 till 2017.

Håll Skärgården Ren rf deltog i projektets vissa delar som underleverantör och levererade information till Stockholms universitet.

Projektet COMPLETE koncentrerade sig på att undersöka hur båtliv och fartygstrafik inverkar på främmande arters spridning i Östersjöområdet. Håll Skärgården Ren rf deltog i projektet som expert i fritidsbåtlivets miljöpåverkningar. Föreningen koncentrerade sig på uppföljningen av de så kallade fouling-arterna som lägger sig fast i båtbottnen, och föreningens roll i projektet var en naturlig fortsättning på grundarbetet som gjordes i CHANGE-projektet.

Bakgrund och syfte

Under projektet utvecklas ett nytt uppföljnings- och testsystem tillsammans med de deltagande forskningsinstituten i projektet. Målsättningarna för projektet är rakt kopplade till globala kontrakt som kräver åtgärder för att förbättra båttrafikens miljöansvar och minska främmande arters spridning.

COMPLETE arbetar för att skapa bättre kontroll över ballastvattnen och för att utveckla olika metoder för uppföljningen av fouling-arter. Till målgrupperna tillhör globala ministerier, trafik- och miljöbyråer, båtindustrin och berörda parter, hamnar och kuststäder, skeppsvarv och gästhamnar samt HELCOM.

Håll Skärgården Ren rf:s roll i COMPLETE var att utveckla en testmetod som utforskar hur mycket fritidsbåtar och båttrailer påverkar spridningen av främmande arter i Östersjöområdet. Än så länge har det inte funnits någon data om fritidsbåtars roll gällande problemet.

Metoden måste vara kostnadseffektiv och enkel, så att hamn- och båtvarvpersonalen kan utföra samplingen självständigt, men samtidigt tillräckligt omfattande för att resultaten kan utnyttjas vetenskapligt. Utvecklingen av metoden sker genom samarbete mellan båda parterna och HSR rf jobbar som en förenande faktor mellan dem.

Samarbetspartner och finansiering

Projektet finansierades av Interreg Baltic Sea Region programmet. Projektet började 1.10.2017 och det tog slut 30.9.2020. Läs mer om COMPLETE på projektets officiella webbsidor: www.balticcomplete.com(öppnas i ett nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst).

Håll Skärgården Ren rf placerar ut en fast sugtömningsstation i Jurmo gästhamn. För service på anläggningen och tömning av behållaren ansvarar HSR rf med sitt eget servicefartyg M/S Roope. Anläggningen ligger på samma ställe som vattenkranen och utgör således tillsammans en servicepunkt. 

• Båtfararna har redan en längre tid önskat möjlighet till sugtömning på Jurmo. För närvarande ligger den närmaste sugtömningsanläggningen på Björkö norr om Jurmo eller på Borstö i sydostlig riktning. Eftersom närmaste sugtömningsmöjlighet ligger relativt långt borta, i synnerhet för dem som rör sig med segelbåt, har sannolikheten för att båtarnas toalettavfall töms i havet i närheten av Jurmo varit stor, berättar Håll Skärgården Ren rf:s projektchef Hanna Haaksi.

Den populära gästhamnen på Jurmo besöks under säsongen av cirka 2000 båtar, och hamnen har cirka 80 båtplatser reserverade för gästande båtar. Oron för tillståndet i Skärgårdshavet har ytterligare aktualiserat tanken att även Jurmo borde ha sugtömningsmöjlighet för toalettavfall från båtar. 

• I stället för en flytande sugtömningsanläggning bestämde vi oss tillsammans med hamnföretagaren för en fast anläggning, eftersom en flytande inte lämpar sig i omgivningen kring Jurmo på grund av det är så blåsigt, berättar Haaksi.

Fortsättningsvis händer det sig att toalettavfall släpps ut i vattnet 

Trots att utsläpp av toalettavfall i vattnet förbjöds i Finland redan 2005, visar en undersökning som Åbo universitet och HSR rf genomförde 2016 att nästan 50 procent av båtfararna åtminstone sporadiskt tömde sitt toalettavfall rätt ut i havet. 

Båtfararnas toalettavlopp orsakar punktbelastning i synnerhet i hamnar och i grunda vikar. Urin innehåller stora mängder kväve och fosfor och näringsämnen i urinen är i en form som växter direkt kan tillgodogöra sig. Avföring innehåller färre näringsämnen, men kan sprida bakterier.

En genomsnittlig septiktank i en båt rymmer cirka fyrtio liter. Med fyra personer som använder båtens toalett fylls den på cirka två dagar. Man har beräknat att fyra personers toalettbesök under två dagar ger upphov till cirka 20 gram fosfor och 100 g kväve. Denna näringsmängd ger växtpotential för 20 kg alger.

Samarbetspartner och finansiering

Projektet finansieras delvis av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020. Finansiering har sökts via Leader-gruppen I samma båt – samassa veneessä och projektet genomförs inom Egentliga Finlands NTM-centrals område. Projektet finansieras också av Skyddsfonden för Skärgårdshavet, den lokala företagaren Klas Mattsson och Håll Skärgården ren rf.

Håll Skärgården Ren rf deltog i MARLIN där man undersökte nedskräpningen av Östersjön stränder. Projektet var det första som systematiskt utredde strändernas skräpmängd och -kvalitet. Projektet inleddes 1.9.2011 och avslutades 31.12.2013. Metoden MARLIN utnyttjas fortfarande i nationell skräpuppföljning.

Nedskräpningen av haven är ett globalt problem, men nedskräpningen av Östersjön och skräpets omfattning och ursprung är fortfarande ett outforskat område. Man vet att mycket skräp hamnar i Östersjön, trots att problemet inte är särskilt synligt eftersom endast cirka 15 procent av skräpet sköljs upp på land. Även denna mängd skräpar dock ned stränderna inom vissa områden. Skräpet under ytan förvränger å sin sida havets ekosystem och kan orsaka tekniska problem till exempel för fartyg.

Projektet Baltic Marine Litter el. MARLIN, som undersöker nedskräpningen, hade som mål att utreda hur mycket och vilket slag av skräp det hittas på stränderna och påverka människornas attityder och aktioner.

Gemensam mätmetod

Varje land väljer minst tre stränder av olika typ, vilkas nedskräpning följs upp tre gånger om året under olika årstider, i enlighet med UNEPs anvisningar. Skräpet på stranden räknas och kategoriseras noggrant. Tack vare att alla använder samma mätmetod är resultaten för första gången inom Östersjöregionen jämförbara både sinsemellan och globalt.

I projektet ska man utreda hur mycket och vilket slag av skräp det hittas på ständerna. För alla undersökningsområden uppgörs under projektets gång en strategi för att minska både nedskräpningen av havet och dess konsekvenser. Genom informering strävar man efter att påverka lokala beslutsfattare och medborgarnas agerande.

Lokala städteam bistår i räknandet och mätningen av skräpet.

Samarbetspartner och finansiering

Projektet leddes av Håll Sverige Rent och är gränsöverskridande, eftersom Östersjöns problem drabbar alla stater som ligger i avrinningsområdet och Östersjöns tillstånd inte kan förbättras utan gemensamma insatser. Förutom HSR rf deltog även Hoia Eesti Merd från Estland och Fee Latvia från Lettland. Dessa tre organisationer ingick också i det år 1993 grundade nätverket Keep Baltic Tidy, som i sin tur är medlem i Östersjöstaternas råd (CBSS). 

Totalbudgeten är cirka 780 000 euro, varav Håll Skärgården Ren rf:s andel är cirka 200 000 euro med 25 procents självfinansiering. Projektet finansieras ur EU-programmet Interreg IVA Central Baltic. Finansieringen för förutredningen erhölls av Stiftelsen Håll Sverige Rent.

Projektet SaaRa främjade återvinningen av näringsämnen vid skärgårdens turistmål och syftade till att minska matsvinnet och att utnyttja bioavfallet lokalt i skärgården.

Matsvinn uppstår på resor

För närvarande hamnar det matsvinn som uppkommer vid Skärgårdshavets restauranger i blandavfallet. De ökande besökarvolymerna bidrar ytterligare till att öka matsvinnet i området, vilket har både direkta och indirekta effekter på eutrofieringen. Problemet är av central betydelse även i fritidsbåtar, där beredskapen för sopsortering saknas. 

Målet med projektet är att minska uppkomsten av matsvinn, främja komposteringsmöjligheterna och servicekedjans effektivitet, utreda möjligheterna till produktifiering av matsvinnet samt motivera båtfararna till sortering av bioavfall.

Mindre avfall att transportera

En lokal återvinning av bioavfallet skulle också minska på den mängd avfall som måste transporteras till fastlandet. HSR rf:s andel i projektet fokuserar på kommunikation – i synnerhet gentemot båtfararna – samt att utreda och förbättra beredskapen för att samla in bioavfall i båtarna.

SaaRa inleddes 1.11.2017. Projektet är ett av regeringens spetsprojekt inom programmet för främjande av återvinningen av näringsämnen och det finansieras ur miljöministeriets RaKi-program.

HSR rf genomför projektet tillsammans med Brahea-centret vid Åbo universitet, som är koordinator för projektet. Som intressentgrupper medverkar företagare i restaurang- och turismbranschen från till exempel Örö, Jurmo och Nagu.

www.annospuhtaampaa.fi(öppnas i ett nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst)

Samarbetspartner och finansiering

Tankvakt-projektet började 1.1.2015 och slutade 31.12.2016. Projektets helhetsbudget var ca 65.000 euro, varav miljöministeriet finansierade 80 % via programmet för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd.

Som projektpartners fungerade Håll Skärgården Ren rf och gruppen för innovationer och företagsutveckling inom Utvecklingstjänsterna vid Åbo universitets Brahea-center.