En gäddas färd från Korpovattnen till republikens presidents julbord
Redan under den svenska tiden, för flera hundra år sedan, bjöd man statsöverhuvuden på gädda från Korpo som en delikatess på julbordet. Det blev tradition att fiskare från Korpo gav kungen en julgädda. Man tror att det var fråga om en gest av goodwill och samtidigt också en tidig form av lobbying, som man hoppades skulle gynna Korpofiskarnas möjligheter att få sälja levande fisk åt Stockholmarna.
Julgädda åt fiskekompisen
Man vet med säkerhet att president Urho Kekkonens fiskekompis Anders Danielsson från Brunskär donerade 1900-talets första julgädda till presidenten. Kekkonen var intresserad såväl av själva gäddan som av att få höra nyheter från skärgården och han nappade på de fiskerelaterade utmaningar som gäddelegationen presenterade.
Man försökte återinföra traditionen med julgädda även under president Mauno Koivistos ämbetsperiod. Gäddan levererades av en ivrig delegation som samtidigt försökte främja skärgårdens frågor, kanske till och med alltför entusiastiskt, för Koivisto var efter detta inte längre villig att ta emot någon julgädda.
Korpos egen ambassadör återupplivade traditionen
Ambassadör Klaus A. Sahlgren, som tillbringade sina år som pensionär i Korpoström, såg julgäddan som ett ypperligt tillfälle att få positiv medieuppmärksamhet för Korpo. Efter att Martti Ahtisaaris presidentperiod inletts 1994 tog Sahlgren initiativ till att återuppliva traditionen med julgädda. President Ahtisaari var glad över att julgäddan åter gjorde entré på presidentens julbord. Traditionen fortsatte efter att Tarja Halonen tillträtt presidentämbetet. När Korpo kommun blev en del av Pargas stad 2009, överförde Sahlgren ansvaret för att leverera julgäddan till Korpo Kulturgille r.f.
Korpobornas hedersuppdrag
Förberedelserna inför mötet inleds redan i september i Korpo, när man per e-post anhåller om audiens hos republikens president. Gäddan levereras av en tre personer stark delegation på förslag av Korpo Kulturgille. Delegationens sammansättning varierar från år till år. Deltagarnas namn avslöjas inte på förhand.
Fångsten av en lämplig gädda
Korpo Kulturgille ger lokala hobbyfiskare i uppdrag att fånga en lämplig gädda. Det är lika noga med tidpunkten som med den önskade storleken på fångsten: man måste fånga gäddan bara några dagar innan den ska överräckas, eftersom det inte är bra att hålla den i sump i många dagar. Gäddan slaktas kvällen före besöket och packas på en isbädd i en trälåda som tillverkats enkom för detta ändamål.
– Det är ingen självklarhet att lyckas fånga en gädda i någon storlek alls i de kalla vintervattnen. Man borde få ett exemplar på cirka två och ett halvt kilo. Vi täcks inte föra en gädda under två kilo och en alltför stor gädda smakar som gammal stubbe, skrattar Bosse Mellberg, som är sekreterare för Korpo Kulturgille.
– Gäddstammen har minskat: sälarna äter fisk ur fångstredskapen, också skarvarna äter gädda och vattenkvaliteten är inte som förr, uppger Mellberg som orsakerna till de minskade gäddfångsterna.
Ändrade traditioner
Bosse Mellberg har fått överräcka julgäddan hela två gånger.
– På Halonens tid for man en delegation åt gången och cirka 20 minuter tid vad reserverad för varje delegation. Nu kommer alla delegationerna samtidigt – det brukar vara fyra eller fem gäng där – och man stannar längre. Det ordnas program för dem som kommer med julhälsningar: ofta är Lucia på plats och Cantores Minores sjunger julsånger. Stämningen är varm och julig.
Personalen på Talludden brukar ge tillbaka trälådan i vilken fisken överräcks till presidenten.
– Vi får den diskad med oss hem genast , avslöjar Mellberg.
En lergädda är också en gädda
År 2010 skedde något egendomligt. För första gången någonsin gick det så att Korpoborna inte lyckades fånga någon julgädda. Istället fick president Halonen en keramisk gädda formgiven av konstnären Anna Nyreen i julklapp. Samma sak upprepades under republikens president Sauli Niinistös ämbetsperiod år 2021, då isläget förhindrade fiske.
Recept på traditionell julgädda
Också Hanna Kovanen, som är inkvarteringsföretagare på Utö, vittnar om hur gäddfisket förändrats.
– År 2004 flyttade jag tillbaka till Utö, och den hösten fick jag för första gången på länge gädda med nät. Nuförtiden får man gädda även på sommaren. Men det är ändå inte som förr i tiden. Förr var det så att när man kastade med drag så satt det alltid en gädda på kroken, minns Hanna.
Hanna Kovanen rabblar upp ett traditionellt recept på julgädda ur minnet samtidigt som hon går omkring längs Utös klippor och letar efter regnvattentunnor som svepts med av den storm som drog över ön föregående natt.
– Rensa gäddan. Skär av ryggraden på flera ställen, men skär inte av fisken helt utan så att bukskinnet sitter fast och fisken håller ihop. Då ser den också finare ut vid serveringen. Lägg fisken i en tillräckligt stor kastrull ovanpå potatis, skalad kålrot och lökar. Salt och kryddpeppar. Lägg ett lock eller en tallrik ovanpå fisken och häll så mycket vatten i kastrullen att fisken nätt och jämt täcks. Tillred på svag värme! Ät när potatisen är mjuk. Spadet kan användas för att göra en sås. Använd smör och vetemjöl för redningen. Blanda i buljong, men salt behöver inte tillsättas eftersom buljongen är salt i sig. Om man har, kan man lägga till pepparrot, eller hackat ägg. Vissa tillsätter också dill. Själv brukar jag lägga pepparroten vid sidan om så att var och en får ta om man vill ha. Julen till ära kan man hälla i en skvätt grädde för att få en mjukare smak.
Recept på julgädda à la Talludden
Utöver det traditionella receptet på julgädda eller som ett alternativ till lönar det sig att testa Talluddens recept på gäddqueneller som Republikens presidents kansli gav ut i samband med Yle Luontos kampanj #itämeridinner 2019. Målet med kampanjen är att få gäddan, strömmingen, mörten och braxen tillbaka på middagsborden. Det delikata receptet som samtidigt låter ganska enkelt hittas på Yles webbplats(du flyttas till en annan tjänst).
En smakrik jul!
Källor:
Pia Prost: Historien om julgäddan från Korpo
Republikens presidents kansli
yle.fi