Hoppa till innehållet

Många båtfarare tömmer fortfarande sporadiskt sitt toalettavfall rätt ut i havet. Det handlar dock inte om likgiltighet, utan om brist på sugtömningsställen eller deras olämpliga placering, dåliga skick eller bristfälliga bruksanvisningar. Syftet med projektet BATSECO-BOAT är att kartlägga båtfararnas behov och förbättra sugtömningsmöjligheterna vid hela mellersta Östersjön.

Det är viktigt att sugtömningsanläggningarna uppdateras för att svara mot båtfararnas föränderliga behov så att de kan agera rätt och skydda naturen. Övergödningen kan ha en ytterst lokal inverkan, och utsläppen måste därför minimeras där det är möjligt.

Anläggningarnas ägare och underhållare, dvs. kommunerna och hamninnehavarna, spelar en viktig roll när det gäller att förbättra sugtömningsmöjligheterna. Inom projektet BATSECO-BOAT har man genom en enkät utrett både hamninnehavarnas och båtfararnas synpunkter på hur sugtömningsnätverket fungerar. Målet var att identifiera problempunkter som kan åtgärdas.

”T.ex. sugtömningsanläggningarnas bruksanvisningar är ofta en utmaning i och med att de på många ställen är bristfälliga och inte finns tillgängliga på flera språk. En lösning är bildförsedda bruksanvisningar för några olika anläggningstyper, och de kommer att vara fritt tillgängliga. En annan enkelt genomförbar lösning för hamninnehavarna är att skaffa ett antal extra reservdelar till anläggningarna, såsom en extra pump och munstycke”, berättar Håll Skärgården Ren rf:s projektchef Hanna Haaksi.

I kartläggningen definierades också de populäraste båtrutterna och de platser där nya sugtömningsanläggningar borde utplaceras. Projektet BATSECO-BOAT omfattar också anskaffning av nya sugtömningsanläggningar till området kring mellersta Östersjön.

Lagstiftningen om sugtömning av toalettavfall varierar mellan olika länder

Finland, Sverige och Estland är med i det treåriga projektet BATSECO-BOAT. Alla dessa länder har olika lagstiftning om sugtömning av båtfarares toalettavfall. I Finland förbjöds utsläpp i vattnet av toalettavfall 2005, och hamninnehavarna är skyldiga att ordna med en tömningsplats om antalet båtplatser överstiger 50. I Sverige trädde förbudet i kraft 2015, och tömningsmöjlighet ska ordnas ”när det finns behov av det”. Estland har ännu inte någon sådan lagstiftning.

Projektet leds av Brahea-keskus vid Åbo universitet. Partner i Finland är Håll Skärgården Ren rf, i Sverige Ecoloop AB, Campus Roslagen samt Norrtälje kommun och i Estland Hoia Eesti Merd (Keep the Estonian Sea Tidy) samt Viimsi kommun. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfondens finansieringsprogram Central Baltic Interreg och har en total budget på 1,48 miljoner euro.